I vårt förhållande är det mest jag som står för matlagningen. Trots att vi är lika duktiga på det och trots att vi båda tycker om att laga mat så har det bara blivit så. Jag är hemma på dagarna när min sambo är på jobbet vilket gör det naturligt att jag står för tillagningen av middag tills han kommer hem (vilket jag verkligen inte har något emot), men vanan trogen har det blivit så även på helger och lediga dagar. 
 
För mig är det viktigt att vi har ett jämlikt förhållande. Att vi inte faller in i stereotypa könsroller och avsäger oss uppgifter på grund av/tack vare det kön vi har. Så när jag ännu en gång stod ensam i köket och lagade mat ropade jag till sambon, att "nu är det din tur att ta ansvar för matlagningen en dag". Och det hade han absolut inget emot, tvärtom. Dagen därpå sa han "sätt dig i soffan och läs lite, så fixar jag middag". Och en halvtimme senare blev jag serverad en härlig pasta-och spenatgratäng. 
 
 
 
Vi måste bli medvetna om de roller vi blir tilldelade och själva tar på oss i våra relationer. Det finns nämligen absolut ingenting som säger att hon ska tvätta kläder och han ska byta däck på bilen. Se det som en liten utmaning - kliv ur din egen komfortzon och våga testa något du vanligtvis inte brukar göra, och låt din partner göra detsamma. Kanske upptäcker ni dolda talanger och nya favoritsysslor? 
dukanomduvill, feminism, feminist, könsroller, taställning, matlagning, stereotyper,

2 kommentarer

MATILDA ROSQVIST

06 Apr 2015 12:33

Mums! :)

Svar: Ja det var riktigt gott :)
Mielo

Lisette Kepp

07 Apr 2015 11:15

Jag själv kan tycka det känns så konstigt att ens behöva tänka på vad den andra ska göra. Under åtta år har varken jag eller min sambo gjort varken mer eller mindre. Har här varit stökigt så tittar vi på varandra och så kör vi på. Maten gör vi olika varenda dag...Jag förstår att folk kanske måste påminas om att det ska delas upp, samtidigt tycker jag inte det skulle behövas, men då lever vi i en FÖR perfekt värld :)

Svar: Jag håller med dig, det ska egentligen inte behöva påminnas. Och precis som du upplever jag mitt förhållande som jämställt, jag och min sambo hjälps åt och vi gör oftast ungefär lika mycket av allt. Men ibland händer det ändå att en faller in i vanor som en inte trivs med och det är det viktigt att tänka till tycker jag. För precis som du skriver - allt kan inte vara perfekt hela tiden :)
Mielo

Kommentera

Publiceras ej